Jag fick en kommentar om att jag är posivit här på bloggen, wow, vad kul att jag uppfattas så då jag själv känner att det är mkt ångest och oro och dålig tilltro...men jag försöker väl=) Idag var det superbra på "nya jobbet". Fick bara positivt bemötande och fick höra att jag var som ett solsken! Haha, min förra klass blev jätte glada och överraskade över min nyhet om att jag ska vara lite i klassen under våren. Åh, vilken härlig känsla jag haft idag...Bara känner att jag vill ge allt för detta jobb och denna skola, eleverna, kollegerna...Bakade en tårta igår för att fira lite med kollegorna med. VÄldigt uppskattat och god blev den. Den var tom helt perfekt! Inte för söt, inte för mkt grädde och inte vidare sliskig. Visst, tog ingen stor bit (men det gjorde ingen annan heller, hehe) men fan vad gott det var att sitta i det sällskapet (o äta tårta), nya möjligheter, jag är nu en större del av verksamheten och alla var glada...UNDERBART. Snart ska jag dessutom åka till stan för Sushi med en kompis! Ja, mycket positiv energi i min kropp och knopp idag vill jag lova. Denna vår kommer bli toppen tror jag. Helt annorlunda från förra våren, behandlingen, superdåligt självförtroende och ingen livsgnista eller ork till något förutom mat och en del hets...Ok, inte riktigt så extremt, men jag var fan inte positiv eller glad i början av förra året!

Ska kolla lägenhet nu i veckan med;) WIE!! Hoppas dessa kommande veckor går bra och att jag lär mig allt det nya snabbt. Jag vill så mycket med detta nu och jag ska banne mig försöka njuta av varje dag som jag jobbar. Värre är det ju med helgerna...huh, men det löser sig nog.

Just nu känner jag mig rädd på samma gång som det ska bli spännande. Men jag kan bara bli bättre, right? Rädslan kommer av att jag fortfarande har dåligt självförtroende, att jag kanske inte får så god kontakt med barnen, att jag gör fel, att jag blir sjuk, för trött eller fikar för mkt (!)...och blir tjock... Men det borde ju bevisa att jag isåfall inte bryr mig eller att jag är så glad så jag tar mig lite extra och glömmer bort kaloriräkning och allt det jobbiga som tillhör ätstörningen...hoppas (på jobbet iaf)...men jag ger nog inte sken av att vara ätstörd i skolan...Jag tror inte det! Jag kan dölja det väldigt bra ihop med de flesta tror jag. VIlket är positivt- ¨sånt grepp har den inte om mig, längre.

Receptet på brödet kommer hörni, nu ska jag till stan!

Puss!