Måste berätta lite om min livssituatíon nu...

Jag flyttade hem för ca 3-4 veckor sedan nu. Längtar till min bostad o Halmstad ofta! jag har jobbat en hel del o vissa dagar har varit jobbigare än andra. Men så är det ju för alla? Maten har så klart varit inblandad o ibland hatar jag mig själv o min situation. Jag känner mig då så otroligt svag i psyket o det känns som att jag ska börja lipa på stört. Många gånger vill jag bara tillbaka, tillbaka till kliniken-tryggheten- och hätsätningarna...(som ofta fungerade som en vän, någon som tog bort det jobbiga, men som också skadade mig...)

Hemma går det väl lite som väntat. Mamma beter sig otroligt ätstört vissa dagar o jag vill bara ruska in lite vett i kvinnan. Hon äter ibland skrattretande lite o ska såklart träna...ja jaja. Hennes liv, men önskar bara att man hade en normal matglad familj som inte påminner om det sjuka hela tiden! Brorsan beter sig med lite ätstört-, tar pyttelite sås, lite av kolhydraterna o tränar flera ggr per dag. (Eg. önskar jag att de kunde få känna hur det är att må dåligt över att slarva så med maten...alla biverkningar)

Vill bara här ifrån nu! Är så trött på att leva med andra. Måste komma ut o göra lite. Jag är så understimulerad. Särskillt när vädret är dåligt vilket betyder inga kunder på jobbet...

En annan grej som är mindre bra, som jag verkligen skäms över är att jag en dag på jobbet inte kunde sluta äta glass...fick panik o spydde lite snabbt...fy fan..men men

Dock i midsommar nu har maten gått bra o jag har lyckats njuta! längtade tom efter jordgubbstårta 2 dagar (och åt mkt!) mådde dock sämre på kvällarna av allt det onyttiga. Känner att jag behöver riktig mat och näring.

Vikten är ganska stabil nu, ligger väl ca 8 hg under det jag kom upp till som mest under våren i halmstad. Ingen katastrof, men jag borde väga mer ju...Min behandlare vill jag tar 3 nd om dagen!! aldrig. försöker att äta ordentligt trots familjemedlemmarna.

idag hade jag dock en dag då jag verkligen kände mig hängig. Ville typ bara slippa allt...Orkar inget. MEN, nu ska jag banne mig våga mig ut lite mer om dagarna, hitta på saker, komma hemifrån o leva lite!

LKT, jag vill så gärna träffas! Du kan väl meddela mig när du är ledig??

Nästa gång jag borde skriva av mig ska jag göra det! Kan behövas tror jag, ofta vet jag inte vem jag ska vända mig till här...Ingen förstår eller vet vad som rör sig i mig...

Hoppas er midsommar var bra o att ni njöt av god mat?!