Tack vänner för era uppmuntrande ord om att jag med förtjänar vara lycklig. Men ni måste förstå att det är så lätt att tro att man inte förtjänar det när man hela tiden känner sig som jag gör. Oftast. Jag är liksom inte värd att må bra, för jag har orsakat andra smärta tidigare. Jag har varit självisk och haft det lite "för" bra. Karma, kallas det. "What goes around, comes around." Psykiska sjukdomar drabbar inte bra människor som uppskattar vad de har. Så tror jag att det är för mig faktiskt.

Äh, flum, vet inte vad jag ville med ovanstående stycke...men så känner jag nu.

Idag har det iallafall kännts bra. Trots att jag har någonting som känns som en svullnad/värk eller liknadne i huvudet/nacken, vilket leder till mer "lidande". Detta har hållit i sig sedan förra lärdagen. så jävla drygt! Kan bero på kylan, kombinerat med spänningar och kräkningar. Iaf, såg fram emot kliniken idag och det blev en trevlig dag. Kände att jag kunde skämta och vara ärlig och lite "rolig" faktisk...hoppas de andra uppfattade mig som glad. Frukosten var bra idag, inte så jobbig som den brukar=) dock är de där jävla ND så jobbiga! På morgonen brukar jag ta choklad och värma (istället för te) och efter vilan tar jag en kall, lite fruktigare "drink". Häller upp dem i glas med så verkar det mer aptitligt. ( man får ju göra det bästa av det=)

Idag fick jag även bra kontakt med en tjej som är ny, hon går bara på tisdagar hittills. Men vi fick verkligen chans att prata och vi förstår varandra! Så underbart att det kan gå så fort att känna nåt för någon. Att man blir så glad av social kontakt...Är så glad för alla fina människor jag har omkring mig! Som jag vet finns där, no matter what. Jag är absolut miss osocial, och har varit riktigt länge, men på kliniken känns det så naturligt och vi alla är ju där av liknande anledning. Det behövs nog för att jag ska orka ta kontakt och träffa min kompisar på "fritiden". Jag vill ju så gärna, men jag orkar inte! Har så dåligt med energi och ofta så orkar jag inte "sätta på mig masken" och låtsas. Jag orkar inte. Vill ej att någon ska se hur jag mår. Jag vet ju inte varför, och lika lite vet mina nära och kära. Man behöver inte tänka så mkt när man är ensam. eller det är kanske det jag gör, men på fel saker-

Idag pratade jag och några tjejer om kärleksliv och att ev. skaffa familj. För mig känns det sjuk avlägset. För andra också. men men, det kanske kommer. Men jag har absolut inget behov. Eller det är kanske det jag behöver. Nåt/nån annan att tänka på-

Har förresten ökat 1 kilo (vägdes förra veckan). Ökningen var på 8 dagar...så läskigt. blev ju inte bara glad om jag säger så. Helgen kändes ine så kul efter det. Men jag ökade dosen på mina antidepp, mamma kom till mig (trots att jag knappt orkade stå på benen) men vi åkte till stan, gick lite i affärer och sedan skulle vi äta på restaurang/café. Jag utmanade mig och tog Lasagne! tog väldigt lång tid att bestämma sig, men det var en grönsaks lasagne...dock var det typ 5% grönsaker och massor med kompakt pasta! ostsås och mkt ost på toppen. Den var god, det var den, men lite besviken blev jag. Lämnade bara lite ost + sås! Japp, stjärna till mig (tyckte en av behandlarna) Jag o mamma delade även en sandwish (pepparkaka, för jag har aldrig smakat) Utmaning på hög nivå alltså:

1. Jag struntade i vad/hur mkt mamma åt, och gick ut med henne.

2. jag valde det jag var sugen på att prova, ej det säkra.

3. jag åt efterrätt, och kunde njuta endel

4. Jag åt mina övriga måltider som vanligt.

M, kändes som något bra iaf, även om det är självklart för många andra...

Imorgon blir det nog en jobbig dag dock. har varit nervös för morgondagen vid många tillfällen idag, tänkt ut olika "scenarion" typ...Löjligt i mångas öron, men så här ligger det till:

Fikat imorgon, är semla (så klart) OCH varm choklad. Jag menar, va fan, EN jobbig sak i taget räcker väl??

Jag vill så gärna, och har varit sugen på semla ett tag, och nu blir det dubbelt upp...? åh, jag blir sur. vill ju, men jag vill inte...har försökt som sagt planera och förbereda mig på olika saker. tex tigga om att få välja en av dem. smaka lite och sedan ta ND (som alla måste om man inte äter upp) dock får jag ta 2 på rad...Äta allt och tiga och sedan försöka spy, eller sitta o lipa för att de försöker övertala mig...Äta och ha ångest flera dar...

Men så trött jag blir! Varför dessa två? Semla, jo visst, men OCH choklad??

En standard semla innehåller ca 450 kcal (läste jag i kurslitteratur vi har!!)

Så bara det är ju som en lunch el middag för mig! Känns "onödigt" då, samtidigt som jag vill ha...äh, orkar inte med detta. Jag uppdaterar imån, när det är över.

Kram

Jag startade ju min behandling i tisdags. Nu finns ingen återvändo, nu är detta på riktigt! Jag skrev ett inlägg i tis, men det försvann och sedan orkade jag inte skriva det igen...

TIsdagen börjades med en samling (jag kom efter deras frukost), vi fick presentera oss lite kort. 3 nya ansikten var där, 2 för bedömning. Jättegoa tjejer!

Sedan var det dags för min första (fruktade ND!) Jag blev sur på mig sjölv som ätit en sådan stor frukost hemma...ND smakade iaf precis som Nutrilett måltidsersättning...lite kemiskt, med en sötsliskig halvtjock konsistens som lämnar en lite fet känsla och en äcklig eftersmak...typiskt sötningsmedel...Blä!

Lunchen var grymt stor, och sådär god. Jag måste dricka mjölk till och det är alltid någon form av "efterrätt" (ofta någonting med frukt el endast frukt)

Sedan är det alltid avslappning och dessa tycker jag inte om. Dels för att det känns som den stora måltiden ska komma upp igen när man ligger ner men dels för att jag inte kan slappna av/vila/sova...känns så fel! Ligger bara och väntar på att det ska ta slut, känner "myrorna" i kroppen, magen som bara växer och ett lätt illamående.

 Kollade värden och vikt igen. Samma vikt som förra veckan (trots all mat)

blodtryck var 92/52

och temp. var lite högre 37.1

Det konstiga var att jag skulle gå till barnmorskan senare på e.m och då var blodtrycket 85/55...vilket ska man lita på?

Dock fick jag inga p-piller utskrivna! Så jäkla dumt. åh...orkar inte göra den förändingen med...

Dagen var jobbig och jag skulle tagit en ND efter avslappningen, men slingrade mig ur, hehe. sedan höll vi på att glömma, men fick med mig några hem. rackarns.

Mådde inte så bra och kände ett stark behov av att hätsa...så, tyvärr började behandlingen mindre bra. Blev för mkt tror jag.

Onsdagen är vi inne på e.m, fikat för dagen var kanelbulle. OK, tänkte jag. kan väl inte vara så farligt. Men, bullarna var sjukt stora, alltså överdrivet stora. uttryckte det med. Det var kämpigt med den där j.la bullen, det måste jag erkänna! massor med smörig fyllning, degig (i munnen, bara växte) och massor med pärlsocker på. Köpta var de med...efter halva vet jag inte vad som kom över mig, men ångesten över allt, blev stor, alla tittade ju på mig, kunde inte prata som folk utan koncentrerade mig på att få i mig den j-vla bullen! Alltå, hallå, jag har klarat att fika hos mormor och på julen (och egna muffins) Men nu? Det var för mkt helt enkelt. orkade inte vara stark. fick ett litet bryt...usch. Skölde ner med kaffe men min kropp var helt i uppror. läskigt. En av behandlarna pratade med mig, förde sin varma hand över ryggen och lugnade mig lite. Detta var hemskt! Att bara sitta där och får ur sig massa känslor. Över en kanelbulle? Ibland undrar man ju...varför? Jag är inte normal... Åt upp bullen iaf!   Men att njuta, det vet jag inte hur man gör. Inte ihop med andra iaf. skäms jag? eller vad fan är det? jag vill vara som vem som helst som unnar sig nåt gott! fan...sedan var det dags för ND...min dag kunde inte bli bättre (!) Gick hem i rask takt och styrketränade ca 50 min hemma...det hjälpte. Sedan kunde jag äta middag som vanligt. (tur) Ingen hets iaf, jag stod emot. bullen kunde jag ju ändå inte få ur mig

Torsdagen var ok. jobbig, visst. särskillt när vi skulle laga mat och ha en massa vispgrädde i + bröd med smör och ost + min mjölk...+efterrätt med glass. men men. det gick det med. Men lite jobbigt är det att inte ha någon kontroll över vad allt innehåller (läs hur många kalorier jag får i mig och hur mkt mättat fett...)

Det dumma är att jag medvetet äter kalorisnålare hemma...inte bra!

Har inte heller lyckats ta någon ND på kvällen. blir helt klart för mkt! (äter ju redan för ca 1700-1800 om dagen! Tänk då 1000 till. Nej, jag vill inte(kan inte) gå så fort fram...Inte än.

Idag har jag mått dåligt. kan vara för att jag absolut inte lyssnar på min kropp. Har gått några långa prommenader i kylan i helgen. Idag tvingade jag mig ut trota att jag känne rmig sjuk. Fan, min kropp är så klen. Jag blir sjuk hela tiden. lite apatisk idag. orkar knappt prata i telefon. ändå skulle jag tvinga mig ut... (måste ju njuta av vädret med!)

peppar peppar säger jag...kry imorgon!

Kände för att hetsa för att få lite energi, men avstod då jag inte orkade (!). Orkade knappt äta eller laga nåt idag, men gjorde det ändå! Tack för det. blir ju lite piggare av maten och melliset åtminstone.

Har bara tagit en ND om dagen i helgen. Orkar inte mer. dessutom äter jag hellre! (finns mkt gott man kan få in enkelt; extra nötter, en smoothie, torkad frukt, större portioner av det man tycker om osv..) Kan ha "roligare" för de kalorierna, haha. ND luras nog lite. Tror det är mer än 300 kcal/flaska! (150 kcal/100ml. det är mer än 2 deciliter i en sådan!!) jävla lur!

Förresten har jag gjort "varm choklad" av de med chokladsmak, helt ok!

Undrar hur veckan som kommer blir...? Längtar faktiskt lite, men ändå inte... längtar även tills energi, styrka och välmående (lycka?) infinner sig...dock är jag skeptisk till om jag förtjänar att må bättre, om det någonsin kommer kännas annorlunda...därför vågar jag inte riktigt...

Sv sandra: Jo jag är väldigt yr pga blodtrycket och får feber ganska ofta. Annars hade jag nog kunnat göra mer/orkat mer!

Har tänkt väldigt mkt på det här med NäringsDryckerna...Jag gjorde mig en milkshake efter min tortillapizza ikväll (lite ångest! men jag har ju själv gjort den= lite lugnare) "milkshaken" bestod av ½ banan 1 dl mjölk och 12g proteinpulver. dessutom åt jag jordnötter och vindruvor + ett plommon. sedan var jag äckligt mätt. är fortfarande. Alltså om jag inte pallar en sådan dryck kommer jag aldrig palla 3 ND om dagen! Det går inte. Jag kan inte! Inte om jag samtidigt måste öka maten!!! kommer fan spy av mig själv.

Har i af gjort upp en plan. Jag kommer inte ta ut receptet denna vecka tror jag...Jag dricker annat så länge! (mina milkshakes o smoothies)

Imorgon slipper jag äta frukost där. så ingen ND då hoppas jag. Sedan lunchen...usch! De lägger upp min mat första veckan, + en ND då...hjälp. Det jobbiga är att vi ska vila (ligga ner på en madrass som om vi skulle sova) är rädd att det kommer upp då. Fan... eller så äter jag inte upp all mat. bara jag inte får 2 ND då...äh, jag får väl fråga. Om jag intar 3 ND om dagen betyder det ett kaloriinnehåll på ca 1000 (900 Kcal) extra om dagen. Det är ett kg vikt på en vecka!! Jag sa till dem att jag inte vill öka mer än 500g/v.

Helst 300g.

Usch, jag känner att jag kommer bli ännu mer fixerad, det enda jag kommer tänka på! Jag som ändå tyckte att jag hade kommit ganska långt och släppt mkt på kontrollen, ökat till ca 1700 kcal om dagen, ätit lite onyttigt (socker) ibland och inte hetsätit (eller haft sug efter det) på 1½ vecka. (åt förresten en vaniljpuck på lördagen med, efter lunchen!)

Men nu...Alltså jag vill ju gå upp i sådan vikt så att jag kan träna som jag gjorde förut. vill slippa vara yr och svag, och bli trött för minsta lilla.

Det vill jag ju. Samtidigt vill jag inte förändra min vikt, vissa vanor eller släppa för mkt på kontroll. Jag behöver ju gå upp i vikt. jag vet det. Men en annan del av mig gör allt för att inte göra det. Krig i mitt huvud!

Samtidigt kan jag känna att jag vill känna om det är skillnad om jag väger 5 kg mer. (Bmi ca 18). Jag skulle ju kunna gå ner igen om jag inte gillar det. Men samtidigt då gör jag inte det jag vet att jag borde. ÖKAR mängden så att jag får ett kaloriöverskott! Typ dricker ett glas mjölk då och då. tar mer, äter nötter, proteinbarer osv. Det är ju så enkelt, men sååå svårt! Jag gör det bara inte. Ok, har kanske hänt någon enstaka gång....nej nu blir det bara massa svammel och jag borde gå och borsta tänderna. Ska ju upp tidigt imorgon!

Hoppas ni örkar läsa mitt flum. Förstår om ingen begriper sig på mig. Men det är väl inte så konstigt i så fall. (Lite självinsikt har jag allt=)

Jag är så nervös och vill egentligen bara gråta. Kunde knappt sluta när jag satt där med överläkare, sjukgymnast och behandlare...

Jag vet inte om jag är redo, men det är nu eller aldrig. Vill må bättre ju!

Vill vara mer som jag var innan, utan massa jobbig ångest och konstiga tankar o beteenden.

Vi bestämde kort och gott att jag ska börja behandling nu. (varför vänta) Dock var det ju ett litet problem; min frist.kurs som jag läser. Som iofs är på halvfart och bara en em i veckan. Dock krockar tiderna precis och de anser att jag inte kommer att orka med den dagen. (även om jag vill så tror jag nog inte heller jag skulle orka).

Så vi kompromissade och kom fram till en jättebra lösning; Jag ska göra lite andra övningar eller liknande de som de gör på den veckodagen jag inte är där, med sjukgymnast och ev. samtal med behandlare. denna dagen fick skjutas till fredagen. (lite minus dock för då kan jag inte åka hem en tors om jag vill) men denna lösning är bara tills kursen är slut!

Jättebra. Då får jag antagligen äta hemma med!

Det som är riktigt jobbigt är all vikt som jag måste gå upp. snabbt med. som jag kämpat med att gå ner...Jag måste dricka 3 NäringsDrycker om dagen!! Detta gillar jag inte. Skulle hellre äta/dricka de kalorierna kan jag säga nu. Frågade ungefär hur stort mitt dagliga kaloribehov skulle vara för att gå upp ca 0,5 kg (MKT!) i veckan. Men de vill inte hålla på med kalorier säger de...jaja, jag får väl se hur jag hanterar det. Antagligen kommer det bli många tårar.Usch, känner mig så misslyckad. Som ett barn som inte kan äta och gå upp i vikt normalt. Sedan säger överläkaren att jag faller i kategorin "Anorexi". men det tycker jag är bullshit! Jag äter numera för ca 1600-1800 kcal om dagen, varierat, med ca 3 timmar mellan målen! (hätsätning och spya ibland) Det kallar inte jag "nervös aptitlöshet" (eller "anorexi") Nej! Det kallar jag ätstörning UNS eller hätsätningsstörning... Vad tycker ni.

Bara för att man har ett Bmi under 16 så har man automatiskt anorexi? Visst, jag kontrollerar mina intag och kroppen är undernärd...men jag vill inte kalla mig anorektisk.   

Vet ni, ikväll åt jag riktigt bra. (efter ett mellanmål på 400 kcal dessutom!) Det känns bra, men konstigt (dock blev inte summan över 1700 idag...)

Tog 5 g extra okokt pasta! Sedan åt jag ett knäckebröd med från och messmör, samt åt tre olika frukter efteråt. Var inte äckligt mätt heller, så skönt. Tänk en ND på det, då hade jag inte mått bra. Tänkte ta en smoothie efter, men det kändes för stort. Aja, får se hur jag ska hantera ND sen.

Pratade ca 1.5 h med mamma innan och berättade en del. Tror att hon förtår mig lite mer och jag vågar berätta liiite mer. Iaf, så sa vi att jag skulle äta två GB-glassar i helgen (för att jag sa jag var sugen! fan... ) men jag måste utmana. Känns lite kul. Sedan frågade hon om vi skulle göra semlor, men där går nog gränsen. får inte ta för stora steg...dock måste jag nog göra dem i sällskap, annars blir det nog häts.

Pappa vill vi ska ut och äta med. Vilket känns ok, då ska jag ta någonting "farligt!" Vill våga! 

Wish me luck!