Glämde att berätta om mina värden. De var inte så värst bra, vilket förvånade mig en aning.

Blodtryck: 92/53

puls 70 (hade gått i trappor innan med)

temp 35.9

(dock är jag skeptisk till om tempen stämmer!  Hade kommit nyss från bussen och tempen tas i örat på en sekund. Ska nog ta den rektalt imorgon om jag kommer ihåg).

Vikten visade ett helt kilo mer än inna jul! (Jag trodde ju på mer...) Blev lite glad iaf, dels för att jag gått upp och dels för att det inte var mer ökning. Mest glad och lättad över det sista. Känns som att jag kan unna mig lite mer i helgen nu då. (Måste) 

De vill ju ha upp mig på Bmi 19, men för mig är det alldeles för högt. runt 18 är på gränsen, men jag vet ju att det inte är hälsosamt att ligga under det, så det måste jag först och främst acceptera (över arton får man träna med) Under 16 får man absolut inte träna, men det har jag också svårt att acceptera. Alltså, över 18= träning! Det är mitt mål att kunna och få tillåtelse till det, och må bra av det, känna att det ger effekt istället för att bryta ner kroppen och motarbeta den...

Jag är så nervös och vill egentligen bara gråta. Kunde knappt sluta när jag satt där med överläkare, sjukgymnast och behandlare...

Jag vet inte om jag är redo, men det är nu eller aldrig. Vill må bättre ju!

Vill vara mer som jag var innan, utan massa jobbig ångest och konstiga tankar o beteenden.

Vi bestämde kort och gott att jag ska börja behandling nu. (varför vänta) Dock var det ju ett litet problem; min frist.kurs som jag läser. Som iofs är på halvfart och bara en em i veckan. Dock krockar tiderna precis och de anser att jag inte kommer att orka med den dagen. (även om jag vill så tror jag nog inte heller jag skulle orka).

Så vi kompromissade och kom fram till en jättebra lösning; Jag ska göra lite andra övningar eller liknande de som de gör på den veckodagen jag inte är där, med sjukgymnast och ev. samtal med behandlare. denna dagen fick skjutas till fredagen. (lite minus dock för då kan jag inte åka hem en tors om jag vill) men denna lösning är bara tills kursen är slut!

Jättebra. Då får jag antagligen äta hemma med!

Det som är riktigt jobbigt är all vikt som jag måste gå upp. snabbt med. som jag kämpat med att gå ner...Jag måste dricka 3 NäringsDrycker om dagen!! Detta gillar jag inte. Skulle hellre äta/dricka de kalorierna kan jag säga nu. Frågade ungefär hur stort mitt dagliga kaloribehov skulle vara för att gå upp ca 0,5 kg (MKT!) i veckan. Men de vill inte hålla på med kalorier säger de...jaja, jag får väl se hur jag hanterar det. Antagligen kommer det bli många tårar.Usch, känner mig så misslyckad. Som ett barn som inte kan äta och gå upp i vikt normalt. Sedan säger överläkaren att jag faller i kategorin "Anorexi". men det tycker jag är bullshit! Jag äter numera för ca 1600-1800 kcal om dagen, varierat, med ca 3 timmar mellan målen! (hätsätning och spya ibland) Det kallar inte jag "nervös aptitlöshet" (eller "anorexi") Nej! Det kallar jag ätstörning UNS eller hätsätningsstörning... Vad tycker ni.

Bara för att man har ett Bmi under 16 så har man automatiskt anorexi? Visst, jag kontrollerar mina intag och kroppen är undernärd...men jag vill inte kalla mig anorektisk.   

Vet ni, ikväll åt jag riktigt bra. (efter ett mellanmål på 400 kcal dessutom!) Det känns bra, men konstigt (dock blev inte summan över 1700 idag...)

Tog 5 g extra okokt pasta! Sedan åt jag ett knäckebröd med från och messmör, samt åt tre olika frukter efteråt. Var inte äckligt mätt heller, så skönt. Tänk en ND på det, då hade jag inte mått bra. Tänkte ta en smoothie efter, men det kändes för stort. Aja, får se hur jag ska hantera ND sen.

Pratade ca 1.5 h med mamma innan och berättade en del. Tror att hon förtår mig lite mer och jag vågar berätta liiite mer. Iaf, så sa vi att jag skulle äta två GB-glassar i helgen (för att jag sa jag var sugen! fan... ) men jag måste utmana. Känns lite kul. Sedan frågade hon om vi skulle göra semlor, men där går nog gränsen. får inte ta för stora steg...dock måste jag nog göra dem i sällskap, annars blir det nog häts.

Pappa vill vi ska ut och äta med. Vilket känns ok, då ska jag ta någonting "farligt!" Vill våga! 

Wish me luck!