Igår natt...alltså jag vet inte vad som kom över mig. Men hela kvällen var jag så sur på mamma! I Helgen var jag hemma, det blev en del "onyttigt", kyckling inlindad i bacon med jasminris, gräddsås, (tog även lite likör). Lördag jasminris, lördag var det fika i kyrkan, (inte ens gott) söndag var värsta dagen! mammas feta köttbullar, ca hälften grädde och ströbröd, stekta i massor av smör, gräddsås, tur att det var potatis till! Sedan lussekatt + mitt mellanmål (inte heller så gott med lussekatt...men "måste" ju smaka för att göra mamma glad...) Sedan på kvällen; typ pannkaksrulle, med fyllning av mascarpone, äcklig Lidl skinka och ketchup bland annat..."pannkakan" var mer som en muffinssmet, massor med smör och vitt mjöl! Det blev bara för mkt sådan på kvällen när jag duschat o kommit tillrätta i Halmstad!

Jag var sur på mamma för att hon äter så lite, hon gillar väl ens inte ris, (tar ca i sked) och ändå måste jag äta det? Jag tycker det är äckligt! Och allt det fettiga, fy vad jag blir äcklad. Hatar grädd och smörsmak! det blir ju helt fett på läpparna och i halsen och allt är bara så snuskigt!

Det låg jag ock tänkte på hur länge som helst. självklart ville jag hetsäta med, det blir aäätid sånt sug när jag inte får äta mig riktigt mätt, har kontroll eller får välja det jag tycker om. Helt sjukt, jag vet! och jag sa till mig själv att skita i vad maten skulle bli hemma, utan bara äta som mamma gör. Och det lyckades väl ganska bra. Jag tog så lite som hon, får att se om man blir mätt, o visst, jag var inte hungrig, men inte direkt mätt heller. Antar att det känns så när man äter så mkt omättat fett. Men jag kände mig så äcklig och "oren"

Sedan när jag kramade mamma i helgen kände jag hur fruktansvärt benig och äcklig hon är! Fy, de är hemskt. jag mår dåligt, och hon äter ju så sjukt dåligt (lite) Hon ljuger om vad hon äter med, har jag märkt (gör ju jag med, bara för att hon ska bli nöjd)! Så otroligt löjligt!

Detta påverkar mig mer än vad jag verkligen vill! De är så svårt att bli frisk när jag är hemma! Det är så svårt...Berättade detta för sjukgymnasten, och hon sa att hon verkligen förstod och att jag nog inte borde vara med min mamma i såna situationer, men mat måste man ju äta!

Jag undrar verkligen hur det blir i jul. I natt, med min ångest, alltså jag lipade och var helt hysterisk...blev rädd för mig själv! Men ångest var det. Kunde verkligen inte rå för det. Tänkte nog på all mat, mammas beteende i ca 4-5 timmar i sträck? Helt sjukt och jag hatar det!

Men det blir ju som sagt värre då jag inte kan äta som jag vill, eller ens välja, komtrollera osv. Det enda jag kan kontrollera rdentligt är frukosten...

Julen kommer bli sååå jobbig med all fetto mat mamma lagar, men jag kommer äta det som går, och sedan ta frukt eller nåt. Kommer säga att jag mår illa, har ont i magen, eller nåt sånt...Äh, jag vill ju njuta, men när någon eller några i familjen är så fjantig med mat och allt sånt, så kan inte jag slappna av.

För pappa skulle jag kunna göra vad som helst. Jag vill inte att han ska vara orolig för mig. Jag vill gå upp i vikt för honom (och för mig), men det handlar ju inte bara om det...Jag fick pengar av honom, som han ville att jag skulle gå ut och äta för. Så gulligt! Men jag köper nog hem mat i så fall, eller köper nåt dyrare, som fläskfile=) dyr glass? nja, tror inte jag klarar det, men jag vill!

Oj, nu blev det långt som vanligt, men vara bara tvungen att skriva av mig!

Blev så rädd för mig själv i natt, och undrar vad det kom ifrån?