Jag vet inte om det är för att praktiken tagit musten ur mig eller om jag håller på att få en förkylning eller så. men jag har denna helgen varit sååå trött- jag har inte fått nått vettigt gjort, och det stressar mig massor!

Har verkligen inte orkat med annat än tankar på mat, mitt liv, tv-tittande, datorn och några timmar av överdrivet intag av onyttigheter.

Ja, ni läste rätt. Jag har alltså låtit bulimifasonerna ta över mig igen. Jag orkar inget annat! och av det får jag en slags kick, ja ni vet. Men fy fan vilken ångest som följer! igår var det inte så farligt med ångesten. (då hade jag i princip "förberett" det) men idag...? var i helvete kom det ifrån? så sjukt. Jag tänkte ändå efter lunchen, jag pallar inte detta mer, vill ha behandlingen nu så jag kan gå vidare...kände sug/behov att göra det då, men jag stod emot. senare, efter en promenad med en nära vän, skulle jag hem o äta mellis, trött som bara den, men ändå positiva tankar om maten. sedan, kom det överväldigande över mig. Jag MÅSTE!

två ggr blev det (först en "tömning" sedan börja om) det är detta som jag tycker är så sjukt! hur vill jag fortsätta? men jag tänker "äh", nu är det redan igång. Jag måste fasen göra ett schema el nåt som jag kan följa. jag kan ju inte vara disciplinerad. skulle läst o fixat. men det blir bara skit av allt. just nu vet jag inte om jag klarar eller orkar denna jobbiga sista termin! jag känner att jag vill jobba med mig själv och monstret i huvudet innan jag ens kan focusera på annat!

jag känner mig som en fet kossa o jag är äcklig. just nu vill jag ha noll fett på kroppen och mer muskler! jag vill träna hela tiden, jag längtar till sats nu i veckan! (har haft uppehåll). jag har lust att svälta mig men samtidigt vet jag att jag kommer må sämre o vara ännu tröttare då. det bästa kanske vore att sova? men jag är för stressad för det. då äter jag hellre en timme o sedan spyr, då får jag energi. visst låter det sinnessjukt? jag hoppas på en bättre dag i morgon!

jag borde träna lite nu, men jag har huvudvärk o ont i halsen av mina aktiviteter. egentligen hatar jag att spy tills magen inte lyckas kasta upp mer. varför kan den inte det? jag vet ju att det finns där! samtidigt är jag rädd för vad som finns kvar om jag inte gör det. har jag blivit värre över en helg? (det började i lördags, jag var irriterad på allt o alla och var så trött! dessutom när vi åt blev jag så sur på mammas beteende...åh!)

jag hade massor av positiv energi från fredagens skoldag och min handledares varma kramar och ord, men sedan, när jag mår så där, då är det så sjukt långt borta och det är bara det som finns i mina tankar...