Nu är jag så sur och arg på mamma! Vill att hon ska få ett riktigt uppvaknande snart så hon fattar...

När hon kom hem efter jobbet idag sa hon att hon började känna sig hängig (gör hon iofs ganska ofta) men nu mer, med ont i armhålorna (lymfvävnad) skyller så klart på att jag varit sjuk...

Hon ligger sedan i sin säng och vilar, jag går in till henne efter någon timme o smeker henne över kroppen, vilken är otäckt benig, typ bara ett stort höftben o revben känner jag genom överkastet och hennes kläder...Fy fan vad detta är jobbigt att känna! Säger att hon kanske borde försöka dricka och äta någonting. Hon säger att hon bara behöver vila. Jag säger att hon ju kan äta med mig om en stund. När jag sedan ska äta säger jag att jag ska ta mig en god "chokladbar" (proteinbar med chokladöverdrag, goda!) och vill såklart att hon med ska ta någonting gott (en bar) så vi kan mysa lite i soffan. Ska man ju göra när man är lite hängig! Hon säger inget utan verkar bara sur, tar två plommon o sätter sig vid köksbordet för att kolla reklam...TVÅ PLOMMON! Hallå!?? Jag var tvungen att säga att "du kan ju inte bara ta lite frukt, du måste ha något med mer näring i...typ yoghurt." Hon är sur och bara går förbi mig. Anledningen till att jag blir arg är dels att när jag var sjuk, och verkligen hade ont i magen, illamående och inte kunde äta egentligen blev hon svinsur och sa att "du måste ju äta, så kan du inte göra." Jag kämpade verkligen i mig massa näring i form av dryck (även en nd) samt mkt mat i förhållande till hur dåligt jag mådde. Nu när hon "bara är lite hängig" ska hon inte äta någonting då?? lite frukt, för att jag tycker hon borde äta? Alltså jag blir så sur. Jag åt både för hennes och min skull när jag var sjuk. (Åt tom falukorv och mos!!) dels för att hon blev så sur när jag sa att jag kanske inte borde äta och dels för att jag inte är dum i huvudet utan vet att jag måste få i mig näring annars kan jag gå ner för mkt och tillfrisknandet tar längre tid.

Är jag bara känslig eller vad tycker ni?

Jag orkar inte ha en ätstörd mamma som aldrig lyssnar eller är normal med allt som handlar om mat, utseende och vikt. Hon får fan sy in kläder i minsta storleken och hon njuter av det! Ni skulle se hur illa kläderna sitter på henne. Hon är som ett barn i kroppen o hennes huvud ser så sjukt stort ut. Det är fult. Kan hon inte se det är hon sjuk. Hon har alltid polotröja på sig. Jag vet varför- dels för att hon alltid fryser men mest för att man ser alla ben och hon är så insjunken så jag tror hon skäms. Hon hade en lätt urringad pyjamas på sig en kväll, och när hon skulle krama mig såg jag alla ben + att det gick innåt onormalt mkt där brösten ska vara. Hon använder alltid en för stor push-up och klagar ofta på sina smö bröst. Hon säger att hon skulle vilja göra en operation...hon pratar ofta om utseende och verkar njuta av att de i hennes ålder är smått överviktiga! Hon kan säga "de säger att jag är så nätt, liten och fin i kroppen och att de själva blivit tjocka och fått stora bröst av övergångsåldern..." Men mamma, för att ens kunna bli stor krävs ett överskott av energi- man kan inte enbart beskylla övergångsåldern. Dessutom, har man inget fett på kroppen kan den inte producera kvinnliga könshormoner, så då stannar man i utvecklingen, kroppen är som ett barns...detta vill jag säga rent ut, men har bara sagt nåt av det lite diskret ibland...Men det jag vill komma till är att hon verkar njuta av att hon är minst och "finast". Hon vill göra alla avundsjuka...helst skulle hon vilja gå omkring i en kort läder kjol och fixa brösten...kanske släta ut lite rynkor, fettsuga vader och lår (hon säger ibland -jag har så feta ben!!) SJukt.

Åh, ni ser ju hur mkt detta tar av min tillvaro. Jag vill inte vara ovänn med min mamma, vill inte ha henne som "hemlig" fiende...Hon skulle kunna vara min bästa vän om ho inte hade hållt på så här. Det är så tonnårsaktigt och allt verkar kretsa kring hur hon ser ut och hur lite hon lyckas äta en dag...verkar det som. Ibland tror jag tom att hon spyr!! Jag har en hatkärlek till min mor som jag inte mår bra av. Jag vill inte ha det så här. Men jag kan inte tala om vad jag innerst inne tänker och känner. Hon är så otroligt långsint och omogen så det finns inte. Tom pappa tycker det. Ibland blir jag arg på honom med. han tycker att jag borde äta mer mättat fett och av alla livsmedel och gå upp i vikt, men varför kan han inte säga till mamma, när han varje dag ser hur förbannat lite hon äter till middag! Han bara sitter tyst och glufsar i sig sin mat. Även om jag påpekat många gånger hur lite hon tar...Han är dum han med. Jag äter helt enligt rekommendationerna, jag vill inte äta för mkt mättat fett därför att det inte är hälsosamt samt att jag inte är så förtjust i det. Man kan äta så mkt godare saker. Jag försöker att få i mig ca 1800 kcal (tränar jag, så mer) varje dag, även om det innebär att jag får ta igen en del på kvällen. Men det är så svårt att försöka göra rätt när ens mamma gör allt som påminner en om det sjuka. Ibland blir jag tyvärr triggad. Känner mig ofta som ett en fet gris som äter mer än det dubbla av vad hon äter. Det är jobbigt och jag tänker inte finna mig i det för länge till. Jag vill leva mitt liv som jag behagar så får hon slösa bort sitt på att "vila" bort det. Inrutat som fan är det med här hemma, det orkar jag inte heller med. De är sååå tråkigt!

Gah, långt det blev nu, men jag var tvungen. Ska nog ut och ta ut en del på cykeln med! brukar hjälpa. Jag har ju ätit ordentligt till mellis o lunch så då "får/kan" jag! bra. Det är för min skull, och jag ska må bra!

 

Sara

13 oktober 2009 20:23

Känner så väl igen det där! Hur kan det vara så stor skillnad på vad som är okej och inte okej bara för att man har anorexi lr inte har anorexi? Det är ju samma grundregler.. Hatar sånt oxå.. Hm.. Du borde inte bo där gumman :/ Tråkigt att säga men det drar ju bara ner dig just nu, du är ju mitt uppe i ditt :S

http://www.anorexiia.devote.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Help, I have done it again, I have been here many times before...   Jag har stooora mängder igen... försökte stå emot länge ikväll, men det var starkare... Jag orkar inte prata om mina känslor inför allt, jag vet inte vad jag ska göra av ...

  Nu ska ni få höra...Jag har gått upp 4 (!!!) kg sedan jag sist skrev, helt galet, jag har alltså ökat nästan ett kg i snitt/månad... När jag innan fikat hemma hos mamma och pappa ställde mig på vågen idag fick jag nästan en chock, känslorna välde...

Dagarna och veckorna rullar på! Har haft en riktigt skön långhelg fylld med glass, solande, slappande och allmänt välbefinnande i värmen. Åt den årliga trerättersmiddagen på nationaldagen, den här gången var den mkt lättare än föregående år! jag åt n...

Jag väljer att "spara" det jag tänkt skriva om jobbet för att det i slutet av dagen idag kändes lite bättre och lättare. Jobbigt att gå till jobbet idag dock! Inte helt smärtfritt heller på konflikt och irritationsfronten...åh, detta förstör så mkt. ...

De senaste dagarna har verkligen varit överväldigande...usch.   Ett riktigt uppvaknande? ...PÅ ett annat uppvaknande?   För att göra en lång historia kort så var jag och mamma på "karnevalsmarknad" och där hade Herbalife ett tält med coacher,...