fan.

Nu har jag börjat även på måndagar. Detta tog emot nåt väldigt i söndags att gå till kliniken på måndagmorgonen!

Jag kände mig helt ok, alltså jag kände verkligen att kan tänka mig att lämna hetsätningarna bakom mig, att jag kan fungera normalt nu...Att, visst jag har väl ett lite speciellt förhållande till mat. Men so what? De flesta tjejer (en del killar) jag känner har det också! Fan, om det fungerar o jag kan leva som halva tiden som jag vill o halva som jag inte vill, med eller utan kontroll. Jag gillar kontroll, då är det lugnt i huvudet, och i kroppen.

Ni förtår inte hur tjock, äcklig o lat jag känner mig just nu. Kan inte titta på mig själv i spegeln utan kläder...hatar vad jag ser. Jag vill inte ha det så här. Vill inte kämpa mot min kropp hela livet! Jag är otroligt slapp o har fått så mkt nytt fett så jag blir helt galen. Fattar inte nåt, varför visar inte vågen mer än vad den gör? FÖR ATT FETT VÄGER MER ÄN MUSKLER. Jag var så mkt snyggare när jag vägde 3 kg mer än nu, när jag tränade o åt ok. Jag skulle stannat där! Fan vad förbannad jag är på mig själv. Hur kunde jag vara så dum?

Det har varit jobbigt med maten på kliniken. Igår var den faktiskt ok! o jag kände att den var ganska lagom för hur jag brukar äta. Ganska nyttig o fräsh med, men idag, fyfan. Tur jag gjorde gröten iaf, (o inte mannagryn!) Degigt jävla sirapsbröd. Lunchen bestod av pasta med lax/räk sås. nästan inget kött i såsen, en jävla massa klabbig pasta. Började gråta direkt när jag skulle börja. Dock åt jag o behandlare själva (då en annan tjej vart tvungen att äta tidigare med sin behandlare, sen var två frånvarande)...Orkade bara inte hålle skenet...

Jag har sån lust att börja äta stenålderskost. eller nästan, iaf lågkolhydratdiet. Så att man slipper svullnad o fettet runt magen....alltså min kropp nu, det är på gränsen. Vill bara dra ner på maten, träna mer osv. Men jag gör ju inte det! Är ju så duktig...blä. Duktig för andra ja. för mig vill jag vara duktig o göra nåt om dagarna, nåt vettigt, arbeta med kroppen, träna, arbeta med nåt givande- Sedan finns det en sorg inom mig. sorgen att lämna livet så som det är nu, lämna mina demoner här, flytta, leva med mina föräldrar...sorgen av att lämna hetsätningen, den trygga smalheten o min fristad...Finna glädje o lämna det som gör ont utan att någon nånsin kommer att se på mig, att på insidan är det inte bra, även om det kan se ut så på utsidan. Släppa det som nu gör att jag känner mig stark o i kontroll...speciell, annorlunda, osynlig?

Jag kan allvarligt inte kolla mig i spegeln, klämma på mig själv utan att börja gråta eller vara väldigt nära... Hatar detta. Varför är det så svårt att acceptera sig själv o ta hand om sig? Varför känns det som jag inte har nåt att vara glad för, när jag har familj o vänner? varför känner jag mig alltid så less på allt, ingenting är kul, skulle bara vilja vakna i en dröm, vara nån annan eller bara få sova resten av mitt liv. Viktlös, utan jobbiga måste, krav o behov. Bara vara, slippa känna...men det är väl just det, att känna, som gör oss människor? Det enda som jag känt på sista tiden är att jag skulle vilja ta hand om nåt, en katt, hund el ett barn- nåt som bara är mitt, som behöver mig, litar på mig, gillar mig no matter what. Kravlöst o härligt....

Jag har så mkt tårar idag så det är jobbigt...

 

LKT

5 april 2009 22:26

Tänker på dig vännen. Hoppas att solen har lyst på dig i helgen.

Glöm inte att du är en fantastisk människa och tänk på att:

"Det är för oss solen går upp....."

Massor med varma kramar till dig. L

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Help, I have done it again, I have been here many times before...   Jag har stooora mängder igen... försökte stå emot länge ikväll, men det var starkare... Jag orkar inte prata om mina känslor inför allt, jag vet inte vad jag ska göra av ...

  Nu ska ni få höra...Jag har gått upp 4 (!!!) kg sedan jag sist skrev, helt galet, jag har alltså ökat nästan ett kg i snitt/månad... När jag innan fikat hemma hos mamma och pappa ställde mig på vågen idag fick jag nästan en chock, känslorna välde...

Dagarna och veckorna rullar på! Har haft en riktigt skön långhelg fylld med glass, solande, slappande och allmänt välbefinnande i värmen. Åt den årliga trerättersmiddagen på nationaldagen, den här gången var den mkt lättare än föregående år! jag åt n...

Jag väljer att "spara" det jag tänkt skriva om jobbet för att det i slutet av dagen idag kändes lite bättre och lättare. Jobbigt att gå till jobbet idag dock! Inte helt smärtfritt heller på konflikt och irritationsfronten...åh, detta förstör så mkt. ...

De senaste dagarna har verkligen varit överväldigande...usch.   Ett riktigt uppvaknande? ...PÅ ett annat uppvaknande?   För att göra en lång historia kort så var jag och mamma på "karnevalsmarknad" och där hade Herbalife ett tält med coacher,...