Min nya "strategi" verkade inte hålla sig särskillt länge...alltså jag fattar inte vad den där j*vla behandlaren har emot mig eller om det bara är jag som suger åt mig på fel sätt? Tror absolut att hon har nåt emot mig...Det är så jobbigt, jag som försökte vara lite reserverad, trevlig o glad idag?

Det börjar så klart med att jag råkar stå o prata med en annan tjej när jag inte "ska". Alltså hon håller så hårt på deras jäkla tider o rutiner så man känner sig verkligen som en patient. Inget att säga till om...De andra tjejerna känner nog med så. Precis som att vi inte får vara sociala o prata om våra "promblem" med varandra.

Fm gick bra o vi hade en bra "föreläsning". Men när det kom till lunchen...jag ville så gärna bara agera som en som äter med sina vänner, ni vet, prata o försöka höja stämningen med leende osv. En ny tjej hade det jobbigt med maten o jag gav henne ett leende (som jag menade som ett uppmuntrande o förstående leende). Sedan råkade jag ha kvar detta (leendet) på mina läppar när blicken gick till behandlarens...Vet ni vad hon sa? "Vad smilar du åt?" (men sur fejja) Säger man så? Det var ju inget hånflin eller så! (hon kanske tolkade det så?)   Alltså jag fattar inte...Då bara blev jag så nedslagen (typ) så jag bara tittade ner i min mat, bet ihop o försökte få i mig den. Men idag var jag absolut inte hungrig (händer typ alldrig på morgonen, men idag) Antar att jag ätit så mkt under helgen, blev lite äcklad faktiskt, att jag äter så mkt så jag inte ens blir hungrig. Gravid ser jag ut att var med, vilket inte bidrar till en bra känsla...

Iaf, maten växte på tallriken, jag fick svårt att andas, o ännu svårare för att tugga o svälja. Ilskan i mig växte o jag bara störde mig på det hon sagt, situationen o att jag blir så upprörd för minsta lilla. Vi hade givetvis diskuterat maten o storleken på måltiden osv innan,...

 Ja, ni kan ju räkna ut hur jag hanterade det hela...kan inte hålla tillbaka tårarna när jag bara vill gå därifrån eller skrika o är tvuingen att sitta fint o äta. sjukt jobbigt att äta med andra när man har dessa känslor inom sig...ÅH! Sa knappt ett ord efter lunchen. Fan, att någon annan ska få påverka mig såhär! (Den andra tjejen tyckte också att allt var jobbigt så hon började med böla...Usch)

 Ingen rolig lunch idag, trots ganska god mat.

Dessutom har jag haft ett slags behov av hetsätning idag (igen!) Nej, inte denna onda spiral nu med! Pratade massor med min nya vän på väg hem. Hon försökte få mig att tänka på annat. men ibland blir jag på allvar rädd för mig själv, när jag typ kokar inombords o inte kan stoppa "begären". ville inte, orkade inte...Min hätsätning idag var inte rolig, alltså det var värre än vanligt. skakade, o bara tryckte in lämplig hätsmat (handlade ju såklart panikartat innan...) o höll på tills allt var borta...höll på att spricka, men jag kunde fan inte sluta, inte förrän allt var dämpat, slut o över... det gick hyfsat fort (med tanke på mängden) ca en timme. Sedan var jag absolut inte snäll mot min hals...Är öm o tjock nu, så maten ikväll var riktigt jobbig att få ner. Fick nog syra i luftstrupen med, för det var surt o lite svårt att andas länge efteråt...åh, vad jag är dum som gör detta...varför var jag så våldsam? (tog ca 15 min, vilket är ganska snabbt för mig med den mängden).

 Förde ner ett föremål på tok för långt...kan man skada nåt?

Bra att få ur mig den dåliga dagen här...NYA tag imorgon! (tror inte den behandlaren är med oss de resterande dagarna.)

Hoppas på positiv energi under natten, vill glömma o börja om. men jag känner på mig att detta inte var nog, det ligger o puttrar under ytan. Vill gråta ut som jag gjorde för någon vecka sen. Total känslomässig urladdning...Men det går bara inte när jag kommit hem! (Frustrerande) Lite gråt på tors kanske när jag pratar med MIN behandlare.

 

LKt

11 mars 2009 06:39

Hej lilla gumman.
Det låter inte som om du har det så bra. Jag tänker på dig, varje dag, och hoppas att du har det bra.

Jag förstår att du har det jobbigt med det mesta just nu och synd att behandlarna är så hårda att de inte ser hur fantastisk du är, som både vill och orkar hjälpa och stötta andra, trots att du har fullt upp med dig själv. Jag tror att det är bra att prata med andra för att förstå både sin egen och andras situation lite bättre.

Försök att inte dömma dig själv så hårt. Du är en fantastisk människa!

Massor av kramar L

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Help, I have done it again, I have been here many times before...   Jag har stooora mängder igen... försökte stå emot länge ikväll, men det var starkare... Jag orkar inte prata om mina känslor inför allt, jag vet inte vad jag ska göra av ...

  Nu ska ni få höra...Jag har gått upp 4 (!!!) kg sedan jag sist skrev, helt galet, jag har alltså ökat nästan ett kg i snitt/månad... När jag innan fikat hemma hos mamma och pappa ställde mig på vågen idag fick jag nästan en chock, känslorna välde...

Dagarna och veckorna rullar på! Har haft en riktigt skön långhelg fylld med glass, solande, slappande och allmänt välbefinnande i värmen. Åt den årliga trerättersmiddagen på nationaldagen, den här gången var den mkt lättare än föregående år! jag åt n...

Jag väljer att "spara" det jag tänkt skriva om jobbet för att det i slutet av dagen idag kändes lite bättre och lättare. Jobbigt att gå till jobbet idag dock! Inte helt smärtfritt heller på konflikt och irritationsfronten...åh, detta förstör så mkt. ...

De senaste dagarna har verkligen varit överväldigande...usch.   Ett riktigt uppvaknande? ...PÅ ett annat uppvaknande?   För att göra en lång historia kort så var jag och mamma på "karnevalsmarknad" och där hade Herbalife ett tält med coacher,...